Grabbarna fick träffa en idol!

Nassim Al Fakir från Bolibompa

Min dotter Elin, festklädd!

Vi åkte på Johan Hedengrens 30 års skiva. Visst är hon fin!

Zeke, gossegrisen

Han giller som ni ser att ligga i soffan!

Det ser ut som det blir Berlin...

I alla fall om man skulle följa omröstningen. Det verkar vara en bra stad att åka till och vi får se vart resan bär!

Jag önskar att jag var där.....

Imorgon, Lördag den 31/8-08 spelar Johan Rauge sin första match för Southern Utah University. Detta förhoppningsvis som starter. Jag lärde känna Johan när jag började coacha juniorer i början av 2000-talet. Världens största busfrö. Nu efter Junior college i Phoenix tillsammans med Oscar Gustavsson Strauss så är det dags. Han får en trevlig start och möter Air Force på Falcon Stadium inför ca 55.000 åskådare.

Jag önskar jag fick vara där och heja på dig Johan men jag får väl sitta hemma och hålla tummarna och dricka en bira i din ära!!!

Lycka till

"När vågar vi erkänna att det kan finnas ömhet i ett slag över munnen?"

Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammar har skrivit en debattartikel som fått hela Sverige att reagera. Jag tycker verkligen att det är bra. Bra att folk reagerar och tycker till. Jag läste artikeln och försökte verkligen förstå den dolda meningen med den men det var fan svårt alltså. Jag trodde verkligen inte att en debattartikel ska vara möjligt att tolka på något annat sätt en vad dom just skriver. Denna artikel är dock väldigt luddigt skriven. Här kommer min tolkning efter att jag läst artikeln.

Svenska män är MESAR. Att predika kärnfamilj är som en spya i rännstenen kl 04.15 utanför Cafe Opera. Att försöka skapa en lugn och trygg tillvaro där man försöker undvika samhällets alla motgångar är så fel så man borde inte få existera. Att behandla tjejer/kvinnor som sina jämnlikar och dyrka dom, räcker inte.

Jessica och Cecilia antyder i sin artikel, något som jag upplevde för sådär 15 år sedan. Jag var helt sjukt förälskad i en tjej. Helt sjukt förälskad. Hon var en sån där tjej man såg lite extra på när hon passerade på gatan. Eftersom jag lärt mig att man ska behandla tjejer med respekt och visa dom uppskattning så gjorde jag det. Jag behandlade henne med respekt och visade att jag verkligen gillade henne. Svaret jag fick av henne var "Du är för snäll mot mig! Jag behöver en kille som är elak mot mig". Vadå, vad vill du att jag ska göra? Bjuda ut dig på date och skita i att dyka upp? Slå dig? Nypa dig? Ignorera dig?

Vad gör man när man hela sin uppväxt, lärt sig att sköta sig och respektera alla andra människor, särkillt tjejer!

Jag har sedan början av tonåren försökt ta reda på varför alla snygga tjejer alltid blir ihop med "farliga" grabbar?! Ni minns dom där "super coola" killarna som fick tag i spriten på helgerna. Dom som alltid rökte på skolan och smetade Tiger Balsam under ögonen på smågrabbarna i uppehållsrummet. Jag minns att man tyckte dom var coola, i typ 2 veckor, sen undrade man vart det skulle sluta. Vad som hände med dessa grabbar är en annan historia men bakom dom här grabbarna så stod allt som oftast "skolans snyggaste brudar!" Alla snygga tjejer hängde ju tillsammans och oftast med de coola. Det låter verkligen som om jag var avundsjuk och det var jag nog. Flera gånger så har jag funderat på hur dessa grabbar var coola? Dom slog ner folk på helgerna. Dom var först med att prova alkohol. Vissa av dom gick snabbt över till olika droger. Flera av dom lever inte längre men SHIT VAD COOLA DOM VAR! Enligt brudarna i skolan.

För att ni alla ska förstå min egna situation så kommer jag inte från "kärnfamiljen". Mina biologiska föräldrar skilde sig när jag var 2 år gammal. Mamma gifte om sig och vi levde under en fasad. Utåt var vi kärnfamiljen. Vi bodde 5!! barn och två vuxna i ett radhus. Vi firade födelsedagar och levde som en kärnfamilj, UTÅT. I själva verket sökte jag mig bort. Umgicks med vänner och hade någon sporadisk tjej man hånglade med. Vi var rätt splittrade och det var en väldigt stökig familj. Jag bråkade aldrig. Det behövdes inte. Mina syskon slogs allt som oftast. Inte bara med varandra utan med folk runt omkring. Jag hatade det men istället för att ta tag i problemen så flydde jag och umgicks med vänner istället. Jag bestämde relativt tidigt att jag skulle jobba för att få min egen "kärnfamilj". Jag hade länge detta, i form av mina vänner. När jag sedan träffade Ylva, fick mina barn och nu har gift mig, så menar dom att jag ska behandla min fru som killarna i plugget behandlade sina tjejer på Valborgsmässoafton i Alby?? Är det inte meningen att man ska älska varandra, respektera varandra och försöka uppnå eufori i form av en kärnfamilj?

Jag känner inte till varken Cecilias eller Jessicas bakgrund men det känns lite som om dom ville ha lite uppmärksamhet för att sedan kunna förneka allt. Säga "men kära du, vad knasigt du har tolkat alltihop" och sedan vara med och gråta ut i "Hänt Extra". Jag undrar verkligen om ni tänkt igenom allt innan ni tryckte på "PUBLICERA".

Jag tänker fortsätta att respektera, Älska och dyrka alla människor. Jag vill avsluta med ett citat från deras artikel. Jag mår nog lite illa när jag läser det!

"Våra trettioåriga nyblivna pappor dominerar plötsligt stadsbilden, med vagnar och babybjörnselar. På ett bröllop härom veckan ses dessa pappor försöka finna sig i sig nya roll som den svenske, äntligen jämställde mannen.

Dom skakar sina bäbisar konstant. Som om dessa nybörjare har hittat ett tryggt beteende som dom tror är norm.

Själva står vi och betraktar ett ”shaking baby syndrome” och undrar varför ingen pratar med oss längre, utan gömmer sig bakom sina guppande bäbisar, slipper ta något socialt initiativ, kapitulerar inför nya intryck, blir bekväma och uttrycksslösa i sina små kärnfamiljer.

Dom är så fina (pappor), älskare, äkta män, så dom helt har tappat sin manliga identitet och runkar ensamma på toa när hustrun somnat."

Förväntningar?

Jag sitter och funderar på en sak. Nu när jag är nygift, jag har 2 fantastiska barn, jag har en hund, jag har 2 katter, jag har 2 bilar, jag bor i radhus och jag har en miljon fantastiska vänner. Jag har ett jobb jag trivs med och tjänar ok på. Vad har man nu att längta till? Jag kommer aldrig längta till tex Julen! Jag ska idag gå på synundersökning för att sen ta lämplighetsintyg och köra lite motorcykel. Det är i och för sig något att se fram emot men jag menar större, lite livsomvälvande beslut och händelser. Är det såhär det blir när man blir "Vuxen"? Är det här tecken på att ålderskriserna kommer krypande? Jag klär mig fortfarande som ett jäkla drägg, har inget bordsskick och låter lite för mycket. Börjar jag bli gammal?

Ni som sitter i samma situation som jag, vad ser ni fram emot? Testa den där nya restaurangen? Köpa dom där otroligt fantastiskt helt sjukt snygga skorna? Eller går ni alla runt och väntar på att vintern ska komma så att ni sedan kan berätta för alla era kollegor att ni är så deprimerade för att ni aldrig ser solen och midsommar är så långt borta och ni är utarbetade som hade alldeles för lite semester i sommar och är så trött och sliten och vill inte jobba och har ångest och skulle behöva ljusterapi?!

Självklart så ser jag fram emot massor med saker. Jag ser fram emot att vakna hemma i min säng tillsammans med min fru Ylva. Jag ser fram emot att träffa mina barn och pussa och krama dom tills dom försöker slingra sig. Jag ser fram emot ett bad i poolen hos grannarna. Jag ser fram emot grillfester. Jag ser fram emot att träna.

Jo förresten, jag ser fram emot att gå i pension inom 10 år och glassa resten av mitt liv. Med glassa menar jag glida runt i min Lamborghini (som jag inte köpt ännu). Åka på min hoj (som jag inte har köpt ännu eller har körkort till). Jag ser fram emot att bli klar med vardagsrummet/hela huset. Jag ser fram emot att någon gång köpa mig ett hus......

Jag har visst några saker att se fram emot!

Kom till Tjili vetja. Alla är där!

På fredag är det smygpremiär på Tjili i Tyresö. Magnus Iggström tar över köket. Ni vet, Glenns pappa och poolare. Dom börjar köra luncher under nästa vecka men dom kör en smygpremiär på fredag mellan 16-20. Gratis Buffé! NICE.

Vi ses där.

En fundering kring mode....

Jag och min nyblivna fru Ylva har allt som oftast en diskussion kring våra barns kläder. När jag lämnar barnen på dagis så får dom oftast klä sig själva vilket resulterar i lite varierande färger. Vår dotter Elin är expert på att mixa grönt, rött och rosa. Detta slutar dock med Ylva brukar bli ganska full i skratt när hon hämtar Elin då fröknarna också skrattar och undrar om det är jag som klätt barnen. Hubert är det verkligen inga problem med. Han kör ett par jeans och någon tröja och sedan är allt klart. Han är mer krångel om vad han ska ha med sig för leksak istället.

Poängen är denna. Hur mycket modekrav finns det egentligen bland våra barn? Självklart kanske man inte ska låta barnen se ut hur som helst men ändå? Kläderna för barn är ju idag lika dyra som för vuxna. Märkesjakten är värre bland barn än bland vuxna. Kolla märket "Hello Kitty". Det kanske inte är sådär jäääääättte dyrt men märkeskläder är det i alla fall.

Klart är i alla fall att när jag var mindre så köpte min mamma 95% av mina kläder på Eiwors Klädhus i Trollbäcken. Det var det värsta jag visste. Köpa Taiwanimporterade jeans som satt som ingenting annat. Kvaliteten var väl ok men dom såg ut som skit hela vägen från hemmet till skolan. Strumpor för 5 kr paret och kalsonger för 10 kr. T-Shirts som såg ut som jag fått dom av en uteliggare från andra världskriget. Jag fick ärva mina första Levis Jeans av min storebror Fredrik och dom hade han köpt själv. Att det var hål i dom sket jag i och använde dom lätt i 2 år efter att dom skulle slängts. Det roliga också var att när man väl gått in ett par jeans som man köpt från typ JC för sina surt förvärvade "reklamutdelarpengar", så valde morsan att slänga dessa. Då hade det blivit lite slitningshål på knäna och "Dom såg ju så gamla ut". Jag grät i en vecka, minst.

Nu växer barnen snabbare än träd och dom behöver byta ut hela garderoben. Dags att gå på lite "märkesjakt" med min nya fru. Ja, vad kul det ska bli!!!

Snart är den här....

12 September så är den äntligen här.....

1:a Skoldagen

Eftersom jag gillar att vara nostalgisk så tänkte jag berätta lite om en speciell dag i livet. Den första skoldagen. Anledningen till detta är för att min son Hubert, igår Onsdag, hade sin första dag i skolan.

Jag minns min första dag lite si sådär. Det är trots allt 25 år sedan. Det jag minns är vår lärarinna Yvonne Holmqvist. Hon var jättebra tyckte jag. Hon var snäll och omtänksam. Jag gick i en skola som heter Fårdala där alla gick i 123or. Detta innebar att man gick 1or, 2or och 3or i samma klass. Det är lite skumt om man funderar på det en stund men jag tror att det blev bra i slutändan.

Det jag minns mest var att man fick nya kompisar. Två av dessa har jag kontakt med fortfarande. Relativt sporadiskt men vi träffas i alla fall och vi snackas vid ibland. Jimmy Jansson och Jonas Arnberg. Jimmy och jag gick i samma klass medans Jojja, som han kallas, gick i en parallellklass. Shit vad kul vi hade. Jag tror vi lirade ett par hundra innebandymatcher mellan 1an och 6an.

Jag älskar att verkligen att luta mig tillbaka, blunda och minnas dessa svunna tider. Minnas den glädje den gav och jag önskar verkligen att Hubert får 12 fantastiska skolår och en vacker dag tar studenten. Jag lovar att jag ska försöka hålla er uppdaterade!

Jag har lagt med 2 bilder också, en på Jimpa och en på Jojja. Träffar ni dom så hälsa gärna från mig!

Mycket sprit?

Enligt undersökningen så verkar det som om många krökat bort sommaren. Det låter härligt tycker jag. Nu kommer hösten snart och då drar vi ett par järn till!

Dags att vinna lite pengar!

Är du intresserad av att haka på till Casinot? Vi är ett gäng som ska åka dit och lira turnering den 31 Augusti!! Det är bara att haka på.

När naturen tar en på sängen...

Inatt när jag kände att jag gjort av med för mycket pengar på poker så gick jag ut med hunden på baksidan. Klart och fint väder och nästan fullmåne. När jag står där och tittar så får jag se ett "Stjärnfall". Det som är så speciellt med detta var att det var inte ett sånt som bara blixtrar till och sen är borta. Den här såg verkligen ut som den färdades över hela himlavalvet och damp ner någonstans nere i alby. Det var så fantastiskt att se. Så sällan som det griper tag i en. Vackert var det!

Som grädden på mosen.

Jag berättade tidigare om att jag fick vara med och tävla och vinna lite på Mix Megapol. Ca 500 kr blev det på Ginza.se. För att avsluta dagen/kvällen/natten så åt vi en härlig middag tillsammans med Madde och Mange, ni vet, Glenns blivande föräldrar. Grillat och någon bira! Vi hann även med en Dagens (Vitt vin och Sprit). När Ylva deklarerade att hon hade ont i huvudet så gick Madde och Mange hem och barnen fick gå och sova. Salongsberusad (Hedengrens uttryck) som jag var så satte jag på datorn och tänkte lira en liten pokerturnering. Den första jag spelade gick sådär. Ledde länge i chips innan jag snöpligt blev utslagen. Klockan var då ca 22.00. Då anmälde jag mig till en annan turnering som bara kostade 50+5 i inköp. Turneringen började 22.30 och det började bra. Dubbeldubblade ganska snabbt och var i ledning ett kortare tag innan jag åkte på två beats. Mina pocket damer mot pocket kungar. EssKung i ruter fick stryk av EssKung i klöver. Färg... aj aj aj. Sen vände det igen och det gick verkligen jättebra. Jag låg tvåa i chips när när vi kom in i pengarna och jag ledde i chips när vi kom till finalbordet. Jag spelade stabilt och vi kom till headsup. Här gör jag ett misstag och förlorar en stor del av min stack och blir nästan forcerad allin. Det blev i alla fall en andra plats och dryga 3500. Riktigt bra avslutning på en i övrigt riktigt bra jäkla dag!

Tappa det, TOTALT!

Efter gårdagens fiasko i Peking OS där Ara Abrahamian blev bortdömd i Semifinalen och missade sin möjlighet till OS Guld, så börjar man ibland undra varför det inte är fler som tappar det! Med uttrycket "Tappar det" så menar jag tex Fucka ur, Balla ur, flippa totalt, få psykbryt, lacka eller helt enkelt gå bärsäkrkar gång. När ena domaren skrattar honom i ansiktet skulle han ha "tappat det". Han skulle gått lös på honom och tagit med sig hans tänder i ett halsband istället för guldmedaljen. Som Johan sa igår på väg till att vi skulle träna. Förstå frustrationen. Den tid vi spenderar på ett gym är ca 2% av den enorma mängd träning en elitbrottare lägger ner. Sedan bli hånskrattad åt i sitt sista stora mästerskap!? DAGS ATT TAPPA DET!!!!



Ni läste väl Aftonbladet om snubben på Gotland som inte fick sin nya bil i tid och fick "psykbryt". Han trashade hela bilbutiken och tog med sig en nyare Audi och drog.


Var sitter spärren som vissa har och vissa inte har? "I hjärnan" säger väl någon smart människa som läser detta. Självklart är det så, men vad är det som får en människa att gå över gränsen? Jag har varit nära ett par gånger men snabbt insett att fängelse, böter och ånger inte riktigt passar in i mitt liv men jag kan verkligen förstå vissa som "bryter" och går lös. Jag kommer aldrig att säga ok till oskyldiga människor, men hade jag tränat i 4 år, 3 ggr om dagen, blivit bortdömd och sedan blivit hånskrattad åt. Då skulle jag i alla fall "FUCKA UR"!

Rekommenderar er alla att se filmen "Falling down" med Mikael Douglas. Särskillt scenen där han vill ha frukost!

Bra fredag, bra morgon.

Vaknade faktiskt rätt sent. 06:15 för att vara exakt. Ensam i sängen dessutom! Min fru (jag gillar att säga det) har så mycket att göra så hon satt redan vid datorn nere på kontoret. Det känns som hon gjort allt jobb hon inte gjorde i somras, på en vecka. Det lugnar ner sig snart hoppas jag!!

Satte mig i bilen och slog på radion. Bandit var inställd och "Raining blood" med Slayer var på. Inte direkt morgon musik. Dock så tycker jag att låten verkligen slutar lite komiskt där alla i bandet röjer utav satan och ska låta mest.

Eftersom jag sitter i dom här härliga bilköerna varje morgon och har lyssnat igenom i princip hela FM och AM bandet efter bra kanaler har jag för tillfället fastnat för "Äntligen morgon med Adam och Gry". Dom kör någon jäkla repris/musikgrej mellan 06.00 och 06.30 men sedan kommer det faktiskt igång och dom får mig allt som oftast att skratta! Vid ca 06.50 kör dom en tävling som jag gillar som heter "Jackpot". Jag har försökt ring till dom för att tävla under ca 1 års tid. Jag har självklart kommit fram och snackat med någon där men bara fått vara reserv. Idag så ringde jag igen och kände hoppet stiga när jag fick tala med "Praktikant Malin". Jag vet inte riktigt hennes funktion i programmet men hon verkar vara på plats och hjälper allt och alla. Jag gav henne mitt nummer till mobilen och vi la på. Det tog 1 min så ringde hon upp. "Du är med i Radio om 60 sek. Ingen radio på i bakgrunden och lycka till!"

Tävlingen går ut på att man får gissa på 6 intron. Gissar man rätt på samtliga så vinner man 10 skivor. Gissar man rätt på 5, 4, 3, 2 eller 1 så får man det antalet. Jag gissade rätt på 3 men med Grys hjälp fick jag 4 st. Det var Krister "Jag kan inte sjunga!!!!!" Sandelin och jag gissade på Freestyle. Tack Gry. 4 st skivor, kul.

Som sagt en bra start på dagen, vi får se vad den ger! Det slutar väl med att man får punktering, krockar eller gör något annat dumt. Får verkligen hoppas man har mer possitiv karma än Earl!

Första bröllopsbilden...

Den är hämtad från Lina "Starneck" Thunanders blogg. Jag har fler bilder hemma som hennes bror David tagit. Grymma är dom i alla fall. Det kommer mer längre fram!

Lite sällis på jobbet!

Idag fick jag sällskap av Hubbe till jobbet. Han ska vara med både idag och imorgon då skolan är stängd för planering! Det är ju viktigt att tänka på att dom inte haft semester i 10 veckor och inte hunnit med planeringen. BRA JOBBAT PG! Idag blir det nog "Rymdimperiet slår tillbaka" hela dagen för honom.

Dom vänsterhäntas dag....

Grattis till några stycken...
Daniel Snitt, Barndomskamrat och trogen vänsterdragare
Fredrik Lansman, Chefernas chef. Röstar kanske på vänstern
Andreas Kamel, Mer dubbelhänt än vänstern

Några kändisar också:
Julia Roberts
Tom Cruise
Barack Obama

Grattis på er alla

För ful.....

Hon var tydligen inte tillräckligt söt för att sjunga på invigningen av OS! Sjukt land det där.

Underbar sommar!

Det verkar som dom flesta fick sig lite sol på semestern!

Tillbaka i verkligheten..

Efter att nu gift mig och en semester på tre veckor är jag "äntligen" tillbaka till verkligheten med jobb, fritids och dagis för barnen. Jag skulle ge vad som helst för att få återuppleva dom veckor som varit. Känna sig lite nervös, både inför själva vigseln men också inför Svensexan. När allt hade passerat och jag låg på sängen ute på Hasseludden med min nyblivna (sovandes) fru brevid mig så var jag nog i himmelriket.

För att backa bandet lite och berätta lite om hur veckorna sett ut så måste jag nog börja med Svensexan. Självklart så hoppas man ju att man ska få vara med om detta någon gång i sitt liv. Jag var sjukt nervös innan då jag har med grabbar som Danne, Johan, Johan och Micke att göra. Helt galna alltså. Det började ju lugnt med att jag fick leda ett Bodypump pass på Flex Gym iförd blå cykelbyxor, rosa avklippt linna, pannband och benvärmare. Jag hade verkligen tur här för det var bara 120 grader varmt i lokalen. Jag tycker att det gick bra och vi fick bra peak i bicepscurlen.....

Sedan bar det av in till stan där jag fick lira ihop till min egen mat. Det var helt enkelt jag och min gitarr. Vi irrade runt en stund på söder, käkade lunch i Vitabergsparken. Spelade ett par grymma låtar, bla "All I want is you" med U2, och drack 1!! bira. När vi sedan var påväg ner mot Medborgarplatsen så vek vi in i Hammarby Boxningsklubb där jag fick boxas. Självklart så är man ju i toppform och tänkte att man skulle ha en chans att träffa killen jag skulle köra mot, men nej, inte det inte. Första som händer är en jabb på näsroten, Becksvart, Henrik i golvet. Ronden fortsätter och jag får slå lite på han. Rond två! Han låter mig gå på, ställer sig i ringhörnan och låter mig mata lite slag. "PANG" säger det. Henrik i golvet. Anledning? Han slog ett sånt JÄVLA kroppsslag så jag trodde hjärtat skulle stanna! Han träffade nederkant på revbenen, på vänster sida. Detta skedde för lite mer än två veckor sedan och jag kan fortfarande inte sova på vänster sida!! MOGET. Grabbarna skrattade och skrek att jag skulle sluta mesa och fortsätta. "Ding". Gonggongen ljöd och det var dags för tredje ronden. Vilken tur att jag var på G fortfarande. Att jag hade ork att lyfta armarna. Jag tror jag slog ett slag i sista ronden. Självklart var det ju uppgjort att jag skulle vinna. Danne hade mutat honom med Ryssfemmor. Jag slog , missade och han ramlade.

Efter detta är allt lite blurrigt. Vi begav oss till Medborgarplatsen där jag fick sjunga lite mer. När dom tyckte det var nog så var det till Olearys på Götgatsbacken för mat. Sen till Snaps till kl 01.00. Sedan taxi till Chili i Tyresö och foamparty. Vi avslutade hemma vid 03:30. Grym dag/kväll/natt! Tack till alla som var med! Bilder kommer senare.

Jag återkommer senare med bröllopsdagen!